Ida Bengtsson

I söndags lämnade jag av min karl på stationen. Det var jobbigt men jag visste ju att han skulle ha det hur härligt som helst. Under veckan har jag alltså varit själv på kvällarna. Jag behövde nog det men saknaden har varit stor.

I skrivandets stund är han i Linköping som han lämnar imorgon. Efter 15 imorgon är min väntan över. Äntligen!